Test

Testar blogga från mobilen.

Måndag-onsdag

Måndag eftermiddag tog jag och Marta bussen till Lövånger, där vi sedan blev upplockade av pappa och resan slutade i Vebomark. Pappa bjöd på en delikat middag bestående av stekt strömming, potatis och sås *mumma* och resterande tid av dygnet tillbringades mesta dels i TVsoffan.
Tisdag morgon mådde jag inte alls bra. Fortfarande (tand-)värk och dessutom extrema menssmärtor. 
Till frukost hade pappa stekt plättar som serverades med nykokt hallonsylt (hallonen hade givetvis plockats på tomten), jättegott verkligen, men tyvärr så mådde jag allt för risigt för att kunna njuta av denna delikata frukost. 
Jag gick och la mig igen, men kunde inte sova. Kroppen värkte, ont i mun och i ryggen så den goda frukosten kom ut samma väg som den tidigare kommit in. Tre gånger var jag tvungen att ha "djupa samtal" med Herr Toastol. 
Efteråt kändes det en aning bättre och jag somnade till slut. När jag sedan vaknade vid 16 tiden tänkte jag att det var nog dags att stiga upp och kanske äta lite grann. Illamåendet satt fortfarande i, men det fick lov att gå ändå. 
Kycklig och ris stod på menyn och jag som älskar kyckling!!

Till min mycket stora förvåning så ville min, så annars, matglada hund inte äta sin middag. Hon blev allt slöare och jag allt mer orolig. I mitt stilla inre tänkte jag att "nu jävlar dör hon snart". Jag provade feber, som visade sig vara normal. Jag tvingade i henne ett par teskedar vatten med jämna mellanrum och lilla skrutten sov på min arm under en filt. Tur att en av oss lyckades sova i alla fall. Jag höll koll på henne hela natten så jag visste att hon andades och fortfarande var vid liv. Till slut somnade jag och i morse när jag vaknade var hon lika pigg och glad som hon alltid är.
Idag, onsdag, kom syster Cecilia, hennes dotter Wynja, sonen Leo och hunden Saga på besök hos pappa och dagen flöt på bra. Marta var pigg och glad, hon åt och drack och gjorde sina behov som hon skulle. 
Jag skulle ta en promenad med Leo i vagnen och när jag var på väg ner för brotrappen så snubblabde jag till, tappade balansen och vrickade, så klart, foten. 

Fram emot eftermiddagen så var det dags att bege sig hemmåt igen och väl hemma tittade jag i min brevbox och upptäckte jag att mitt efterlängtade paket från fyndiq.se hade kommit.
Slutet gott, allting gott!
Lev och må, kära bloggläsare
På återseende

RSS 2.0